Nu sitter jag själv hemma och lyssnar på musik. Jag tycker faktiskt det är skönt att vara ensam. Iaf idag, det behövdes verkligen.

Sitter och tänker på allt och inget. Låter konstigt kanske, men så är det!
Genom att bo hos pappa här i Kinna har jag lärt mig att jag har ansvaret över det jag gör, och får ta de konsekvenserna som blir.

Men jag har också lärt mig att allt som har hänt mig innan. Har gjort mig både svagare men också starkare. Jag finns ju fortfarande här. Jag lever ett bra liv, jag skrattar, jag är lycklig. Jag har min familj och mina underbara vänner. Jag har mycket som andra inte har. Men som jag inte har uppskattat så mycket som jag borde. Och det ångrar jag.

Det finns ju såklart vissa dagar man bara vill ligga kvar i sängen. Och önskar att man kunde somna om och bara försvinna. Och vissa dagar kan jag bara bryta ihop, jag har fortfarande svårt att prata om de som hänt. Men de dagarna är mycket mycket mer sällan nu. Och mellan de dagarna är jag ju glad och lycklig.
Börjar äntligen känna att jag är påväg tillbaka. Och det är så härligt. Jag har ett liv jag kan se fram emot.

Man ska titta framåt och inte bakåt, eller hur? :)




Pär-Martin, jag. saras hand :P <3